PMDS, satans påfund.

PMDS, satans påfund.


IMG_1819

IMG_1821IMG_1839

IMG_1874

Satans påfund, det är vad PMS/PMDS är, på riktigt.

Jag har haft PMS ända sedan jag fick mens när jag var 11 år, riklig mens, väldigt mycket menssmärtor, huvudvärk och illamående. Detta har jag levt med och inte haft några stora problem med det. Men under dom senaste 5-6 åren har det blivit mer besvär, eller det började nog efter barnen.

Det börjar ca 3-4 dagar innan mensen ska komma, blir den sen, blir det ännu värre. Mitt humör blir fruktansvärt. Jag känner mig gråtig hela tiden och får extrema humörsvängningar och raseriutbrott. Jag får också ångest, känner mig ilsken, oerhört deprimerad och jag kan börja gråta för minsta lilla sak…… Ibland vill jag bara dra täcket över huvudet och gråta, eller ta bilen och köra in i ett träd. Jag vet att det låter galet, men just då är det väldigt logiskt. Helt sjukt som du kanske förstår. Detta är olika från månad till månad. Ibland mindre, ibland fruktansvärt. Eftersom detta är så långt ifrån min annars glada personlighet så känner jag att det är ett stort problem. Oftast är det Pär, barnen eller mamma som råkar värst ut. Det måste vara fler som känner såhär som jag gör ibland? Som att man typ är sjuk i huvet.

I måndags var en sån dag, jag kände redan på söndagen att det var på gång. Så man tycker ju at jag borde vara förberedd, men ooohhh nej. Det slår mig som en jävla käftsmäll i ansiktet. Pär åker iväg och kollar på hockey i Stockholm, där har vi 1:a jobbiga grejjen. Jag HATAR att vara själv, bland det värsta jag vet alla kategorier. Jag är en extremt sällskapssjuk människa. Jag tänker att träning brukar alltid göra saken bättre, så jag går till gymmet efter jobbet kl 17. Varenda maskin är upptagen, det blir löpning på bandet i en halvtimme, jag som verkligen behövde lyfta nåt jävla tungt, aja det funkar ändå. Men lite förbannad blir jag.

Sen kommer mamma och hämtar mig och skjutsar hem mig eftersom jag kom med tåget från Gävle på morgonen. Då jag råkade glömma min telefon i hennes bil och jag blir utan den under hela kvällen, kan inte prata med Pär och säga god natt heller och dessa jävla depressionskänslor är värre än nånsin så jag gråter hela kvällen. Hittar en gammal väckarklocka så jag vaknar i tid på tisdag morgon, det är nämligen inventering på jobbet. En av dom mindre roliga dagarna jag har på ett år. Dom är inte många dessa dagar, men inventering är inget som gör mig så himla upphetsad om man säger så. Jag stressar ut till bilen med handväska, träningsbag, matpåse och en termosmugg med kaffe. Och på nåt jäkla sätt åker kaffemuggen ut ur matpåsen och rakt ut i bilen när jag ska sätta mig. Behöver jag säga att jag skrek varenda fult könsord jag kunde komma på och började storgråta….. På tisdag eftermiddag kom mensen, thank god. För då vet jag att helvetet är över och alla hemska svarta känslor förvinner på några timmar. Jag ringde såklart Pär direkt efter att jag hämtat mobilen hos morsan efter kaffe incidenten och beklagade mig över mitt ensamma jävla mensiga-pms-liv medans han haft en trevlig kväll på hockey, hahaha.

På eftermiddagen kommer ett blombud till jobbet från Pär. Då funderade jag på om jag verkligen förtjänar honom….. Sen kommer jag på att det gör jag ju visst, för ingen av oss är felfria. Men det gör inget, för vi älskar varandra ändå hur mycket som helst. Och det är sådana här gånger som jag liksom känner att Pär förstår mig som ingen annan nånsin gjort och att han är min allra bästa vän som jag också är helt och hållet tokkär i.

Men ska det behöva vara såhär???

/Marit

13 Kommentarer
Vinhylla

Vinhylla

IMG_1596 IMG_1601

Denna vinhylla, den har Pär själv designat och kallar det ”det enda han fått bestämma helt och hållet själv i lägenheten” hahaha. Det är nog sant också. Men jag gillar den jätte mycket, tro inget annat. Det är pär och vår snickaren Olof som strålat samman med ideer och fått den som den är idag. Pär ville ha plats för vin/champagne/rom glas. Och ville gärna ha dom hängande upp och ner som på restaurang.

Olof tog gammal virke och svetsade ihop stängerna som glasen hänger på. Och vi älskar denna hylla. Väggen bakom har Olof putsat så den ska få sdamma betong finish som väggen i hallen, eftersom planlösningen är så öppen. Kökshandtagen irriterar jag mig fortfarande på, och direkt jag hittar några jag fastnar för så ryker dom. Vinkylen är nåt vi verkligen tycker om att vi planerade in i köket, den används flitigt kan jag säga.

Ikväll var det familjemiddag på Olearys, man måste ju hejja fram Leksands if såklart. Jag och pappa i spetsen. Pär är fortfarande lite låg över Brynäs förlusten igår mot Djurgården, men det struntar jag då rakt i. Heja Leksand, nu jäklar blev jag hockey intresserad må ni tro, hahaha.

/Marit

2 Kommentarer
Bröllopsklänning

Bröllopsklänning

image image

image

image

Mina två underbara tärnor, Martina och Julia

image

Jag, Martina och Stina (titta vilka fina lockar min Stina gör på mig) 

Gårdagen va helt fantastiskt rolig, en riktig skrattfest. Jag har ont i kinderna idag, älskar när man har det dagen efter. Då vet man verkligen att man haft en underbar dag.

Jag, Martina och Julia åkte tidigt på morgonen från Dalarna till Västerås och till Ruths på klänningsjakt för att vara där när dom öppnar. Det var ändå fullt med folk när vi kom och jag förstår varför. Servicen var toppen och kvinnorna som jobbade där var så kunniga. Och vet ni? Jag har hittat min klänning, det var faktiskt den allra första bröllopsklänningen jag provade. Det är inte den som är på bilden högst upp, även om den var otroligt vacker. Men klänningen jag hittade satt så otroligt fint på kroppen och spetsen är så mjuk och vacker. Och fallet på klänningen var magisk. Jag kommer göra endel ändringar på den dock, mer hud såklart.

Det var såååå himla kul att prova klänningar och både Martina och Julia var ju så jäkla roliga. Endel klänningar fick jag knappt upp över midjan förrän Julia kikade in bakom draperiet och skrek NEJ eller FUL, hahaha. Och söta Martina står och hummar med fingret på läpparna, då vet jag att det INTE är bra.

På kvällen kom det hem lite fler kompisar till oss och drack bubbel vid köksön innan vi gick ner till favorit restaurangen och åt middag. En helt perfekt dag med andra ord.

Idag sov vi länge, det behövdes kan jag lova. Sen gjorde Pär brunch till oss innan tjejerna åkte hem till Dalarna igen. Nu ligger jag och Pär i soffan och har en sån där underbar mysig söndag film och gos.

/Marit

 

3 Kommentarer